An English-value system for American English

an dhis paij iz prizentid n ingglish-välyoo sistm v riformd speling fr merikn ingglish.

taibl v dh simblz v dh sistm iz faload bei three spesimin teksts.


Consonant symbols

b[b]big, baby, mob
ch[tS]chip, church, pitch
d[d/]did, pinned, butter
dh[]the, then, with
f[f]five, photo, tough
g[g]good, giggle, big
h[h]hit, have, behold
j[dZ]job, ginger, bridge
k[k]kill, kick, cat
l[l]live, lolly, pool
m[m]mad, mammoth, him
n[n]nod, pain, reign
ng[]sing, bringing, finger
p[p]pit, pepper, shepherd
r[r]rim, bury, hearing
s[s]sip, missing, cross
sh[S]ship, machine, motion
t[t]tip, trip, heat
th[]thin, wrath, pithy
v[v]very, live, vivid
w[w]win, water, bewitch
wh[hw]what, which, white
y[j]young, yes, beyond
z[z]zebra, rose, dizzy
zh[Z]pleasure, vision, rouge

Vowel symbols

ä[æ]man, scatter, bath
a[a]palm, lot, stop
ai[ei]aim, lane, reign
ar[ar]arm, lark, start
er[er]chair, pear, fare
e[e]bed, head, said
ee[i]seed, meal, believe
ir[ir]beer, fear, here
ei[ai]height, light, sky
i[i]bit, reform, luggage
o[o]cloth, thought, strong
oa[o(u)]boat, soul, though
oi[oi]boil, toy, employed
oo[u]soon, truth, shoe
or[or]north, storm, warmth
oar[o(u)r]force, more, roar
ou[au]sound, clown, plough
ü[]cut, other, blood
u[u]put, could, hood
r[r]burn, stir, hurry
ur[ur]moor, tour, cure
[]father, bottom, tenant


Samples

1.

dispyoot wüns roaz bitween dh wind nd dh sün, which wz dh stronggr v dh too, nd dhai greed t put dh point an dhis ishoo, dht whichevr soonist maid trävlr taik of hiz kloak, shud bee kountid dh moar pourful. dh wind bigän nd bloo widh ol hiz meit nd main bläst, koald nd firs z thraishn storm; bt dh stronggr hee bloo dh kloasr dh trävlr räpt hiz kloak round him, nd dh teitr hee gräspt it widh hiz händz. dhen broak out dh sün: widh hiz welkm beemz hee disprst dh vaipr nd dh koald; dh trävlr felt dh jeenyl wormth, nd z dh sün shoan breitr nd breitr, hee sät doun, oavrküm widh dh heet, nd käst hiz kloak an dh ground.

2.

it pirz dht dher ar in ingglnd nd wailz, in round nümbrz, feiv milyn childrn v dh laibring papyulaishn, hoo mai bee ikspektid too tend püblik elimendri skoolz. wee mai estimait dht bout häf milyn childrn änyuli päs dh limit v dh skool aij nd endr an leif v laibr. dh heiist ständrd fikst in dheez skoolz, dh siksth ständrd, rikweirz dh pyoopl t reed short päsij frm buk or nyoozpaipr, nd t reit short theem widh krekt speling - nat veri hei rikweirmnt srtnli. hou meni childrn reecht dhis ständrd? oanli twendi thouznd; wheil dh nümbr v teechrz, inklooding pyooplteechrz, imploid iz bout fifti thouznd; dhät iz, too pyooplz pr änm fr evri feiv teechrz! oanli bout wün hündrd thouznd childrn änyuli evr get biyand dh thrd ständrd, which meenz dh reeding v n eezi storibuk, nd reiting short päsij frm dh saim widh
krekt speling.

3.

süm peepl mai äsk whei seintifik wrkr shud divoat empti ourz v feir-waching in äbrdeen too täsk which prfeshnl linggwists meit moar praprli ündrtaik. dher iz wün sfishnt änsr t dhis kweschn. jüst bikaz dhai ar
prfeshnl linggwists, prfeshnl linggwists ar äpt too ündrait dh linggwistik bilidiz v ordnri peepl, nd hens too ündrait dh soashl impordns v dh länggwij ishoo veez-a-vee wrld pees nd wrld-weid hyoomn koaapraishn. bikaz nächrl seins iz dhee oanli igzisting form v hyoomn koaapraishn an pläniteri skail, men v seins, hoo häv t trn t jrnlz püblisht in meni länggwijiz
fr nesseri infrmaishn, ar kyootli wer dht dh baibl v tüngz iz soashl prablm v dh frst mägnitood. men v seins, moar dhn üdhrz, häv t dher finggr-tips n indrnäshnl voakäbyuleri which iz olredi in igzistns; nd
beialjist hoo luks forwrd too helth-kanshs fyoochr känat fail t rekgneiz hou papyulreizaishn v noo helth ständrdz iz daili äding t dh stak-in-traid v indrnäshnli krnt wrdz in daili yoos.


Back to spelling reform page

This page hosted by Yellow Internet.
James Chandler 1999.

Hosted by www.Geocities.ws

1