|
 |
|
|
|
Detet, jaget och �verjaget
De grundl�ggande delarna i den psykoanalytiska teorin utg�rs allts� av drifter, beg�r, behov eller �nskningar. Freud skilde mellan tre kategorier av behov och �nskningar: detet, jaget och �verjaget (ocks� kallade id, ego och superego). F�renklat uttryckt st�r detet f�r drifterna, �verjaget f�r samvetet och jaget mitt emellan p�verkad av dom andra. Detet, jaget och �verjaget �r inte existerande saker. De �r etiketter, begrepp eller konstruktioner.
Detet formas f�rst och inneh�ller alla �nskningar och behov som �r knutna till v�rat driftliv. Det-behov �r s�dana som vi hade under barndomen, som vi brukade straffas f�r. De �r ofta medvetna men inte alltid. Detet �r amoraliskt, saknar logik och k�nsla f�r realism.
Jaget �r medvetet om tid och rum, och omv�rldens krav. Jagbehov �r de drivkrafter som karakt�riserar den mogna och rationella vuxna m�nniskan. De kan ocks� betraktas som kompromisser mellan detets och �verjagets krav.
�verjaget v�xer fram genom identifikation, f�rst med f�r�ldrar sedan med andra viktiga personer i v�ra liv. �verjaget fungerar som en str�ng h�rskare; det iakttar jaget, j�mf�r dess handlingar med sina egna ideal och f�rd�mer avvikelser. Det g�r att vi anammar och accepterar alla de drivkrafter som andra vill att vi ska ha.
| |
|
|
 |
|
|
|
|
| |
